Förkyld

För bara någon vecka sen så tänkte jag på hur länge sen det var jag var sjuk.

Jag har inte varit det sen i höstas. Då var jag "förkyld" i flera veckor, trött och täppt i näsan, men sen visade det sig att jag var gravid. Haha!

Här trodde jag att jag var sjuk men jag var gravid

Bara för att jag tänkte så så är jag självklart förkyld nu. Det förklarar kanske också varför jag har varit så trött och seg.

Det är ingen större fara, jag har lite ont i halsen och är täppt i näsan bara, men jag lägger träningen på is tills jag mår bättre. Helt fel tid att överanstränga sig.

Resultat

Jag blir starkare och starkare nu, det känns. Jag bättrar på farten på crosstrainern lite varje gång, och ökar även på vikterna när jag kör med hantlar. Go Charlotta!

Självklart tar jag det ändå ganska lugnt, lyssnar på kroppen och saktar ner om jag blir för anfådd, men det känns himla bra måste jag säga. Jag kan ju ändå fortsätta försöka vara vältränad på alla kroppsdelar utom just magen.

Magen har alltid varit mitt fokus innan när jag har tränat, hur långt och fort jag orkar springa och hur magen ser ut har varit mitt sätt att se resultat av min träning. Nu får jag helt enkelt tänka om lite (som med så mycket annat) och istället fokusera på förbättringarna jag gör, och hur jag mår.
För man mår ju så mycket bättre när man tränar, och man orkar mer.

I somras sprang jag och körde mycket magträning

Ja nog om träningen nu, jag är verkligen inget träningsfreak som bara pratar träning utan jag är bara glad att jag har hittat något som passar min nya lite rundare form, haha!

Stretching av ishias nerven. Lägg upp benet på ett bord (eller något lägre om du är stel som jag) och luta dig framåt. Drar i hela rumpan kan jag säga. Jag fick tipset av massören.

Det här med träningen

Jag har verkligen kommit in i det här med träningen nu. Det känns så otroligt skönt att vara igång igen, och jag vågar öka på lite för varje gång. Igår var första gången som jag faktiskt kände mig trött i kroppen när jag gick därifrån, men på ett skönt sätt.

Jag tror verkligen att man mår bra av att träna under graviditeten. Har man aldrig tränat på gym innan är det kanske inte rätt tid att börja, men om man redan tränar när man blir gravid är det bara att köra på så länge det känns bra.

Tanken är nu att jag ska träna på gymmet varannan dag, eller minst tre gånger i veckan. Det hela tar en timme. Jag går hemifrån (det tar 5 minuter), sen spenderar jag 20 minuter på crosstrainern på ett medelprogram. Jag får upp pulsen och blir anfådd, men jag kör efter principen "walk and talk" (tror jag det hette), alltså att man inte ska anstränga sig mer än att man orkar prata, som jag har läst någonstans ska passa gravida.

Sen kör jag antingen överkropp eller underkropp med de övningar som jag fick från sjukgymnasten, innan jag avslutar med att stretcha. Sen går jag hem. Det hela tar ganska precis en timme, och gymmet är öppet 6-22 alla dagar i veckan, så jag har verkligen ingen ursäkt att inte gå.

Gravidövning

En av övningarna jag fick av sjukgymnasten är en som tränar både armar, bål och rygg. 

Man har hantlar, står rakt med lätt böjda ben och svingar armarna framför sig som att man springer, men med ganska raka armar.

 Fattar ni? Svårt att förklara hehe.

Haha jag blir lika förvånad varje gång jag ser mig själv i helfigur, jag ser verkligen gravid ut!

Så håller man kroppen helt stilla så man inte roterar den. För att göra det måste man spänna bålen och ryggen, och det är där man får sin träning.

Jag hoppas jag gör rätt i alla fall, jag får väl testa några gånger och se om jag tycker att det ger något resultat. Jag har varit lite feg med vikterna nu första gångerna så det känns inte så mycket någonstans. Jag ska öka på dem lite efterhand, jag vet inte varför jag i mitt huvud tror att jag plötsligt blivit jätte svag.

So confusing this being pregnant business!

Nu är jag gymmare igen

Nu har jag köpt gymkort, bara det gör att jag känner mig mer vältränad!!

Jag träffade sjukgymnasten i måndags och vi gick igenom lite övningar som jag kan göra nu för att stärka kroppen. Mest är jag ute efter att stärka ryggen så jag inte får ont, och även träna lite kondition på crosstrainern.

Det som förvånade mig var att han gav mig ganska mycket övningar där man ändå jobbar med magen.
Det är svårt att hitta övningar som bara tar rygg eller armar etc utan att magen blir involverad, och det var därför jag inte riktigt visste hur jag skulle träna när jag var där och provtränade själv.
Jag trodde inte att man fick ta i med magen, men det är alltså ingen fara att jobba den litegrann i alla fall.



Imorgon lägger jag upp en av övningarna som jag fick.

Nu ska jag komma igång igen!

Det har nu gått två månader sen jag slutade springa och det är några veckor sen jag kände att jag kunde ta ordentliga promenader, så nu är det dags att komma igång igen. Det blir så fruktansvärt jobbigt om man håller upp för länge, risken är att man aldrig kommer igång igen. Jag förstår ju såklart att jag inte kan träna som vanligt, och att jag inte kommer kunna träna veckorna innan och efter förlossningen, men ju mindre jag behöver vila desto lättare kommer det vara att träna upp sig igen.

Nu på måndag börjar jag på gymmet! Det känns så bra!! Jag ska börja med att få en genomgång av gravidanpassade övningar av sjukgymnasten. Den största anledningen till att jag vill börja på gym är att jag vill motverka ont i ryggen som jag vet att jag lätt får, och ännu mer med en tung mage att bära på. Han sa att han hade bra övningar för det.

Så vill jag få upp lite puls och pusta på lite, och då är crosstrainern perfekt! Jag kommer att ta det lugnt ändå, 20 minuter per gång får räcka.


Bild härifrån
Där fanns det även lite bra träningstips för gravida


Åh det ska bli så skönt att få göra nåt med kroppen igen, och få övningar som man vet inte kan skada varken mig eller bebisen. Jag kan dela med mig lite av tipsen jag får här sen.

Gym

Igår var jag och provade på gymmet i Kungsör.

Först och främst, hahahaha vad rolig man ser ut i gymkläder när man är gravid!!

Eller ja gymkläder är det ju inte, ett vanligt långt linne och mjukisbyxor var det enda jag kom i!

Jag testade först Crosstrainern i 20 minuter. Jag tog det ganska lugnt men det var ändå bra jobbigt! Jag hade glömt det nu när jag inte har tränat på ett tag, det där med att det är jobbigt! Bränner i lungorna och musklerna. Pust!

Sen lekte jag lite med hantlarna, gjorde typ alla övningar jag kunde komma på som inte involverar magen. Sen visste jag inte riktigt vad jag skulle göra mer, förrän han som äger gymmet kom in och visade några benövningar som jag kunde göra. Det är ett väldigt litet gym och de har inte så mycket olika maskiner, så det är svårt att hitta ett program där jag varken behöver ligga på mage eller anstränga magen.


Så hände det nåt. Ungefär mitt i träningspasset började jag känna mig som mitt gamla jag igen! Och började inse hur mycket jag har saknat att träna! Det är ändå en del av den jag är, och jag tror att en anledning till att jag har känt mig lite slö på senaste tiden helt enkelt är att jag inte har tränat. Jag orkade ju mycket mer än vad jag trodde att jag skulle göra!

Det enda jag saknade var en riktigt bra ryggövning, för det är mest det jag känner att jag behöver träna upp. Jag får så ont i ryggen och axlarna av att sitta vid datorn så mycket på jobbet, och det kommer ju inte direkt att bli bättre när magen blir större (hur ska den kunna bli större!!?). Sjukgymnasten som har gymmet hade tyvärr klienter hela tiden jag var där så han hann inte visa mig så mycket. Skulle jag börja så skulle jag be honom göra ett program åt mig.

Ja så slutsatsen är väl att jag skulle tycka det var väldigt skönt att komma igång och träna igen. Jag har läst på flera ställen om fördelarna med att träna när man är gravid, och jag kollade även med barnmorskan så att hon tycker det är ok att jag börjar på gym. Hon sa att det är jätte bra, men att jag ska lyssna på kroppen och ta det lugnt. Hon sa också att man ska tänka på att knipa bäckenbotten innan alla tunga lyft eller drag i maskiner.

Även om det är ett litet gym så är det väldigt behändigt eftersom det ligger 4 minnuters gångväg hemifrån (jag tog tid) och man får en bricka så man kan gå in när man vill.

Jag ska nog ringa och prata med dem om bindningstiden bara, för jag vill inte låsa mig på ett gym när jag inte vet hur länge jag kan fortsätta träna. Om vi kan komma överens om något så kanske jag slår till!

Gym

Jag har länge funderat på att börja på gym, men då vi inte har haft några bra gym i närheten så har det inte blivit av. Jag har sprungit, ridit och tränat hemma istället och har tyckt att det har räckt.

Nu har ju mina förhållanden förändrats eftersom jag varken springer eller rider längre, och då kom tanken på gym upp igen.

Min jobbarkompis berättade för mig att gymmet i Kungsör, bara ca 4 minuters gångväg ifrån oss, nu har fått in en massa nya maskiner. Bland annat en crosstrainer som jag har varit så sugen på att prova på!

Crosstrainer - snällare mot kroppen än att springa!

Så nu har jag mailat dem för att se om man kan få komma och prova, och också för att kolla om man kan köpa månadskort. Det känns lite onödigt att köpa 6 månader då jag inte tror att jag kommer gymma så där jätte mycket veckorna innan och efter förlossningen.

Spännande!

Träning

Jag börjar känna mig bättre i kroppen nu. Piggare, har inte ont någonstans och då känner man hur rastlösheten smyger sig på. Jag vill träna!

Problemet är att jag tycker det är så tråkigt med sån träning som går långsamt. Alltså typ yoga, pilates, simning. Allt sånt som rekommenderas när man är gravid är sånt jag inte kan motivera mig att göra.

Jag tycker om att springa - joggingturer, backträning, intervall, långa lugna turer och korta snabba. Åh. Vad ska jag göra istället? Löpningen funkar ju inte längre.

Det får väl bli promenader så länge, då kommer man ju i alla fall ut i naturen.



Jag i skogen i höstas



Hejdå kroppen

På föräldraträffen pratade vi som sagt om hur kroppen förändras i och med graviditeten. Ja det vet väl alla att man blir lite plufsig och degig om magen ett bra tag efter, det säger ju sig själv. Det är dock lite andra grejer som man kanske inte tänker på.



Magen går att träna upp igen, där har man muskler som man kan trimma till och med tiden så går den tillbaka. Kanske inte helt på alla, men jobbar man för det så kan man i stort sett få tillbaka en platt och fin mage at some point.

Brösten däremot. Det är ingen muskel som man kan träna upp, utan när de tänjts ut och sen går tillbaka så har de förlorat sin stuns för all framtid. Hejdå. Det går inte att träna upp, det är som det är.

Att man spricker (!!) och måste sys och så vidare är sånt som läker, och det blir inga synliga ärr kvar. Även där nere har man muskler som drar ihop sig med tiden, och tränar man dem så kan man bli som man var innan. Bra.

Bristningar i huden får alltså de flesta. Även om man kan försöka förhindra det med salvor och oljor så ligger det mycket genetiskt i hur mycket bristningar man får, och de flesta får det mer eller mindre. De brukar tydligen börja på nedre delen av magen, under naveln, och gå uppåt. De försvinner inte, även om de bleknar med tiden.




Ja vad ska jag säga? Vad gör man liksom, det är bara att acceptera.

Hejdå till min gamla kropp men hej nya livet med en helt ny mening tillsammans med vår alldeles egna lilla dotter!

Ont i bakfickan

Vi tog en långpromenad i lördags, 11km pulsade vi fram i snön över sjön. Det var så vackert väder, bitande kallt och mycket att titta på. Det var som att hela lilla Kungsör hade kommit till liv. Vi satt en stund och tittade på ett bilrace ute på Mälaren där vi brukar bada på somrarna. Riktigt häftigt var det.

När vi kommit halvägs började jag få ont i nedre delen av ryggen igen, samma ställe som jag fick ont när jag sprang. En smärta som går ner i rumpan och strålar vidare ner i högerbenet. Mamma trodde att det var något som heter isch-nerv någonting (vad hette det?) som kommer i kläm. Tydligen hade min morfar haft samma problem en gång i tiden. Han beskrev det som en smärta i bakfickan, haha!

Det gör mig stel och får mig att halta lite lätt. Jag tog en promenad med James när han red dagen efter också, och det kändes fortfarande. Skit skit skit. Det funkar att gå ändå men jag hoppas verkligen att det inte blir värre.

Jag känner mig som en 26-årig tant.

Stavgång

Eftersom jag på senare tiden har fått ont både här och där av att springa så provade jag i fredags att gå med stavar.

Det är inte som löpning, men det känns ändå att det är bra träning. Däremot känns det som att man behöver gå lite längre än de 30-40 minuterna vi brukar springa på lunchen för att få ut lika mycket av det.

Det kändes bra, men efteråt så fick jag ont IGEN! Fast jag GICK! Ont i ländryggen och ner i benet. Skit, ska jag inte ens kunna gå nu? Det gjorde dock inte lika ont som efter löpningen, så jag får väl testa det här ett tag och se om det blir bättre.